Det blev ett spinningpass i kväll, men inte som instruktör utan som kund! Inte så ofta den möjligheten finns så jag tog chansen i kväll. Helt ok pass, men inget som jag fick några större "adrenalinkickar" av. Vet inte varför, men den rätta känslan infann sig aldrig riktigt! Därför lägger jag kvällens pass till handlingarna och satsar på en ny härlig dag med ett planerat löppass i morgon! Jag har börjat fundera lite på hur jag ska göra med halvmaran i stockholm 11/9. Jag fick startbeviset häromdagen och jag startar i elitgruppen!! Känns självklart väldigt kul att bli seedad in i första startgruppen, men jag känner mig osäker på om knät fixar en halvmara! Ställer jag upp i en tävling så vill jag känna mig 100% hel i kroppen så att jag kan satsa på en ok tid! Visserligen så skulle jag kanske kunna ta det lugnt och göra sällskap med mannen här hemma som också ska springa...(bara springa för att det är en fin bana och inte jaga någon tid!)
Kanske vore bra för mig:)!
Trist när kroppen inte är riktigt med. Men springa tycker jag du ska göra. Om inte annat för upplevelsen, att bara springa utan att jaga en tid. (Och naturligtvis hoppa av om knät protesterar). Du kan ju alltid roa dig med att titta på alla vi andra som sliter :)
SvaraRaderaGrrr det är svårt det där. Rent spontant är dt nog bättre att stå över när kroppen inte är 100%. Å andra sidan kan jag verkligen förstå att du väldigt gärna vill. Någonstans inne i mig i alla fall är jag förnuftig efter att ha varit oförnuftig alltför många gånger. Hade jag haft ont i knät och varit osäker hade jag nog valt att stå och heja på bredvid. Man ska ju kunna springa hela livet.
SvaraRaderaDet är en svår fråga det där och "dessvärre" finns det väl ingen än du själv som kan svara på hur du skall göra, det är ju bara du som vet hur knät verkligen känns! Det går ju alltid att springa bara för att det är kul, men det är ruskigt svårt. Se på mig, jag skulle bara springa midnattsloppet som en kul grej, men det slutade med att jag satte nytt pers...det kanske man inte skall kalla "ta det lugnt" :)
SvaraRaderaMen jag tycker du skall göra som du känner och vill, på så sätt kan det inte bli annat än rätt!