Varför är vissa så sura?
Jag är nästan alltid glad!
I dag var jag med om en intressant upplevelse under min löprunda. Jag sprang första varvet av två på 5 km-spåret. Efter ungefär 3 km möter jag en dam i kanske 55-års åldern, jag noterar henne på långt avstånd och ser att vi springer på samma sida av spåret. Jag håller höger så att vi ska kunna passera varandra utan problem. Till saken hör att spåret är rätt så brett så det är normalt sätt inga problem att mötas! Vi närmar oss varandra och jag hinner tänka att:
- hon kommer inte flytta sig en millimeter.
Jag fortsätter att hålla mig på min sida och då,
- PANG....hon sätter ut en vass armbåge rakt i sidan på mig helt oprovocerat. Jag blir så förvånad så jag vet inte vad jag ska säga så jag bara springer vidare och skrattar lite för mig själv.
Vad är det för fel på folk egentligen?
Hade hon en dålig dag eller bara allmänt tjurig? Hur som helst så gjorde den här damen att jag sprang väldigt lätt några kilometer av ren förvåning och skrattade tyst för mig själv!
Summering av dagens löpning:
Distans: 10 km varav 5 km bestod av 500-ingar dvs jag sprang fort i 500 meter för att sedan jogga i 500 osv hela 5 km spåret.
Tid: 46.24
Medelpuls: 135 (väldigt låg puls i dag som nog beror på att benen var väldigt sega efter gårdagens spinning)jag kunde liksom inte trycka på med fart.
Maxpuls under passet: 147
Underlag: terrängspår
Helt ok pass, med tanke på att benen kändes väldigt trötta efter några dagar med hård träning. I morgon blir det löparvila och det blir cykel i stället!
Vad har ni tränat i dag?
Jösses, folk upphör aldrig att förvåna..
SvaraRaderaJag håller med Johanna, man slutar aldrig bli förvånad. Att folk kan med!
SvaraRaderaJaja, alla är vi väl olika. Jag får köra vidare på mitt mantra att hälsa på alla löpare jag möter när jag tränar. Vissa blir glada och hälsar tillbaka, andra kollar på en som om man vore en alien...
haha vilken surkärring! Vissa är ju bara för konstiga ...
SvaraRaderaVilken härlig blogg jag hittat, precis vad jag behöver för inspiration i min egen löpning. jag är rätt så seg och tung när det kommer till sånt (mer av en gymtjej från början), men vill verkligen lära mig springa långdistans.
Kommer definitivt fortsätta kika in här!
Trevlig kväll!
Vilken muntergök. Irriterande. Som tur är tycker jag de allra flesta löpare brukar vara ganska glada när man möts, vissa kanske mer fokuserade och inte lust att byta blickar.
SvaraRaderaJag har cyklat lite och sprungit lite idag... och så borde jag slänga mig ner på golvet och göra lite magövningar nu.
Konstigt, själv blir jag glad av löpning! Men vissa är sanslöst principfasta, hon hade säkert bestämt sig för att alla som inte håller vänster är idioter och så råkade du komma i hennes väg. Tur att de flesta resonerar annorlunda.
SvaraRaderaTycker synd om henne. Tänk vad trist hennes liv måste vara...
SvaraRaderaJag har tränat cykelintervaller (35x 60-30), vattenlöpning och Powerplate i dag. :-)
Det finns många konstiga människor i löpspåret...oftasts brukar de ha hund med sig också... :) Tack för trevlig läsning!
SvaraRaderaDet är inte så farligt när man springer tycker jag. Det är mest när man åker skidor som problemet uppstår. När man vart tionde år eller nåt har skidspår så ska det naturligtvis gå nån där med sin hund mitt i spåret. "Jag har alltid gått här" får man höra när man frågar om de kan gå nån annanstans.
SvaraRaderaJaja, igår blev det rullskidor förresten. Bra träning för överkropp. Kan rekommenderas för alla som håller på med löpning.