fredag 24 januari 2014

Självförvållat och förutsägbart

Att vara omgiven av förkylda människor på jobbet, men även här hemma har det varit rejäla förkylningar så var det väl ganska givet att de där bacillerna skulle attackera mig med. Mer en fråga om NÄR!

Har förnekat de smygande symptomen några dagar, men igår var det bara att ge upp. Snorig och djup otäck hosta gör att jag tyvärr inte kan instruera min favoritklass spinning i kväll. Usch vad det grämer mig!
Men, bättre att gilla läget och ta det rejält lugnt utan någon fysisk ansträngning. Har som sagt jobbat trots att jag känt det här i kroppen och med det jobb jag har som innebär att ständigt vara "på" och träffa folk hela tiden och med långa dagar så har det nog bidragit till hur jag mår just nu.

Får helt enkelt istället börja planera för hur jag ska kunna komma tillbaka till den status jag hade för ett halvår sedan när det gäller styrkan och min löpning. Måste faktiskt erkänna att det sliter på mig att jag just nu inte är den där starka löparen som jag varit. Men det går att komma igen, det vet jag. Som jag nämnt i tidigare inlägg så har jag svårt att få loss tiden till träningen. Måste nog ha ett mer långsiktigt mål som känns uppnåeligt. Under tiden får jag väl fortsätta med att "underhållsträna" och träna för att må bra!
Slänger in en bild från i somras......längtar efter den känslan jag hade efter det här grymma löpasset!

1 kommentar:

  1. Jobbigt att vara sjuk, men klokt att du låter kroppen vila. Den där bilden får också mig att längta till sommar och grymma löppass. Varför har vi en så lång vinter?

    Vad är det för jobb du har? Kanske har du skrivit det tidigare, men jag har missat det.

    Krya på dig och kram!

    SvaraRadera