Att få tid för löpningen

De senaste dagarna har mina löppass hamnat sent på kvällarna efter nattning av barn. Inte ultimat, men för att överhuvudtaget få ihop kilometerna så finns inget alternativ. Att dra på sig löpkläderna och sticka ut när det blivit mörkt och klockan är runt 19.30 kräver en hel del motivation och vilja. 

I går bytte jag t om med om till löpkläderna innan jag nattade lill-killen-gäller att vara effektiv. Jag blir lätt lite seg av att gosa och söva en liten krabat och då bara ta på skor och sticka iväg är det bästa sättet att verkligen komma ut! I går hann klockan bli 19.40 innan jag kom i väg. Det trista med att springa så här sent är också att jag inte känner för att köra några långpass direkt utan fokus hamnar på lite kortare, snabbare distanser. Vilket absolut inte är fel, men jag längtar faktiskt efter de där lite längre, segare passen med många kilometer. 

Blev 8 snabba kilometer och jag var riktigt pigg och glad när jag kom hem igen. Fantastiskt vad löpningen gör för humör och energin! Som jag sagt tidigare, jag ångrar aldrig ett löppass när jag väl kommit iväg!