Längtan är så stark nu!I bland får man ställa upp! En kollega behövde hjälp med sin spinning-klass i går kväll och det är klart jag hjäper till när jag har möjlighet. Nu har jag kört en hel del spinning denna vecka så man kan lugnt säga att jag längtar efter att få komma ut i skogen och njuta av löpningen! Men som sagt spinning blev det.
Fredagkvällen verkar inte vara den dag då folk vill gå och träna på kvällen(i vilket fall inte på gymmet där jag jobbar). Endast 7 kunder var med på passet. Jag försöker ändå alltid köra som om det vore full klass och de som är där brukar vilja ha ett rejält pass, MEN igår var det något konstigt och ovanligt! Tror det kallas för
energitjuv.
Det var med en kille på passet som redan från början betedde sig konstigt. Under uppvärmningen satt han bara upp och såg allmänt uttråkad ut och gjorde inte något av det jag sa överhuvudtaget. Kanske var han besviken över att jag var där i stället för min manliga kollega. Kändes ungefär som att han tyckte att tjejer inte kan köra hårt och vara grymma instruktörer. Bara för att jag är tjej så innebär det väl inte att jag skulle vara en sämre instruktör?
Han påverkade mig väldigt negativt första minuterna, MEN sedan tog jag fram min professionella sida och koncentrerade mig på de övriga kunderna! Det svåra var att han hade satt sig på cykeln precis framför mig så det var svårt att undvika honom.
Blev trots detta ett kanon-pass och jag tror alla andra som var med var riktigt trötta och nöjda. Var faktiskt en tjej som kom fram och kallade den här killen för
energitjuv och det var precis det han var.
Jag är stolt över att jag lyckades tänka bort honom! Alltid lär man sig något!
Har som sagt blivit många spinningpass denna veckan så jag längtar fruktansvärt mycket efter att snöra på mina DS-trainer och springa rätt ut i skogen och bara skrika:
Jag älskar att springa!
