onsdag 9 juni 2010

Hyllning till löpning


Jag har egentligen alltid sprungit, förutom uppehåll när jag väntade vår dotter och några månaders skadeuppehåll. Jag började springa redan som liten tjej. Beror nog på att mina föräldrar var aktiva med löpning och orientering. Det blev naturligt för mig att vilja springa och röra på mig. Jag har tävlat inom orientering på en ganska hög nivå när jag var yngre för att i 20- års åldern upptäcka att kartan inte var min bästa vän så det blev enbart löpning istället. Nu många år senare så är löpningen den absoluta mest underbara träningsform jag vet! Jo, det stämmer jag är även styrketränings-fantast och älskar spinningcykeln också, MEN det går inte att komma ifrån att löpning och jag "klickar" allra bäst! Den största delen av min träning är löpningen, men jag tror att den kombination jag har med styrka och spinning även gör mig starkare i spåret! Tidiga morgonpass...lunchpass.....kvällar, löpningen kan verkligen anpassas precis efter de tider du har. Inga tider att passa, bara sticka ut när möjligheten ges! Med barn och familj så är löpning en underbar träningsform där jag får utlopp för min energi, rensar hjärnan och kommer hem efter avslutat pass med ny energi och glädje! Jag + löpning = kärlek. Jag hoppas och tror att även vår dotter kommer anamma vår aktiva livstil och hon kommer få följa med oss på tävlingar om hon vill, bara titta på alla som springer och känna pulsen!

3 kommentarer:

  1. Ja löpning är verkligen livet!

    SvaraRadera
  2. Det är lurigt det där med barnen, antingen hakar dom på eller gör precis tvärtom. Min ena gillar att springa barnlopp, den andra vägrar :) Men ingen av dem imponeras av ens prestationer. Man kan vara hur stolt som helst efter ett genomfört lopp, men....ett marathon, vad är väl det? Sånt gör väl alla?

    SvaraRadera
  3. Kul sida, kommer definitivt kolla titta in här oftare!

    SvaraRadera