torsdag 16 september 2010

Slitsam kortdistans


Jag slet, tog i och pressade kroppen så mycket det bara gick i dag.
Med rätt tunga ben efter gårdagkvällens spinning bestämde jag mig för att sticka upp till skogen och köra ett tröskelpass på 5:an(försöka i varje fall). Förutsättningarna var inte dom bästa med tröga ben, blött sågspånsspår och motvind. Kan väl knappast vara sämre förutsättningar egentligen.

Jag är förbaskat envis så jag stack i väg i ett tempo som jag trodde var helt ok snabbt. Försökte att inte titta så mycket på pulsklockan utan bara fokusera på att ta mig så snabbt som möjligt framåt. Benen var som stumma pinnar, andningen ansträngd och jag svor många gånger för mig själv över det förbaskade sågspånet i spåret som när det regnat blir halkigt och svårsprunget. Vid 4 km hade jag en riktigt bra tid på under 16 minuter, men sedan tappade jag helt och hållet. Vid målgång stannade klockan på (för mig)långsamma 22.23 minuter. Jag borde i vilket fall gått under 21 min i dag.

Konstigt det där hur man i bland tycker sig springa grymt fort och tiden visar något helt annat.

Har ni samma upplevelse ibland?

8 kommentarer:

  1. Verkligen! Man tycker man springer skitfort...och så kollar man på klockan och så gick det visst inte så fort som man trodde.

    Det som är ännu konstigare är när det är tvärtom och man tycker att man är hur seg som helst och kryper fram, och då springer man plötsligt rundan fortare än man brukar. Inte för att det händer så ofta, men någon gång väldigt sällan...

    SvaraRadera
  2. Vilka skor använder du för mängdträning?

    SvaraRadera
  3. Fattar inte hur man hinner träna så mycket som du verkar göra?? Med heltidsjobb, barn, dagis, hem så är jag glad att ge mig ut 2-3 ggr i veckan plus cykla till jobbet..
    Våra livspussel kanske ser olika ut? Berätta gärna.

    SvaraRadera
  4. Hej! Har läst din blogg ett tag och fascineras och häpnas över din träningsmängd, snabbhet och intensitet. Allt beror ju på hur länge man tränat. Skulle vara roligt o veta hur länge (o hur många år) du tränat löpning o spinning o hur du stegvis trappat upp träningen. Mina ben blir trötta bara jag ser dig:)

    SvaraRadera
  5. Ja jösses ja! Och tvärtom med! (Men det är ju bra mycket roligare)Undrar lite hur du kör tröskelpass? För mig lät ditt pass lite mer som ett pass med en hel del mjölksyra. Men jag kanske bara fattar fel? Tycker med att det är helt fantastiskt att du hinner med allt! Berätta hur du gör!

    SvaraRadera
  6. Ulrika: Kul att du hittat hit! Jag hoppas jag inspirerar dig. Att hinna med handlar om att prioritera. Jag väljer ofta att träna på obekväma tider som te x tidig morgon eller ibland en snabbträning på lunchen. Mitt motto är att allt går om man vill! Sedan har jag förståe en väldigt förstående och stöttande man här hemma! Jag har tränat så länge jag kan minnas, med föräldar som var aktiva så hängde jag på deras livsstil! Löpning har jag tränat sedan jag var ca 12-13 år....med några avbrott som när jag väntade min dotter.
    Ingmarie: Det stämmer, blev nog mer av ett mjölksyrepass....:) Angående hur jag hinner med....läs ovanstående svar:). Självklart måste jag prioriera, men jag är nog en person som mår bäst när jag har mycket att göra! Blir mest effektiv så, tror jag! Men som sagt en förstående och stöttande man och familj är en förutsättning!
    Karin: Kul att du är här och läser!

    SvaraRadera
  7. Tack för en inspirerande blogg!! Jag har sprungit sedan i vår/vintras och mår väldigt bra av det. Jag springer mellan 5-10 km 3-4 ggr i veckan, går också på styrketräning. Mitt problem är kosten vet inte riktigt hur jag ska äta för att få i mig rätt energi för att orka (tyvärr är jag också en liten godisråtta).Känner ibland att orken tar slut. Några tips?
    MVH Annica

    SvaraRadera
  8. Ja så är det. Man hinner det man vill. :-)

    SvaraRadera